YOU DON'T LOVE ME BUT IT'S ALRIGHT, Februari the last part.

Jag har varit inlagd och morfinerad: varm&kärleksfull. Jag har varit utskriven och trött och full av medikament. Slottet har haft fest och jag har insett att min glömska ligger inte enkom i alkohol och jag vet inte om det känns bättre eller sämre.

Februari går mot sitt slut. Vad har Februari inneburit? Jag har slackat och hängt runt, framförallt. Fulsurfandet är tveksamt: har det blivit bättre? Tiden har inte nyttjats på bästa sätt. Jag har dock gått till Sesam och även tagit blodprov och sovit ganska mycket. Jag simmade en gång i början och gick på promenader. Jag har nog nästan kommit ut varje dag men inte läst skönlitteratur och inte varit så nykter (även om jag drack MAX 2 ENHETER vid ett par tillfällen) Jag har sökt jobb och jobbat för Friends och ska på en intervju. Ingen hylljävel är i sikte men det viktigaste - MIND THE OBSESSIONS har blivit mycket bättre.
Jag undrar om februari ska vila hädanefter eller om det kommer ett Mars som är det Nya Nya livet.

Hur som helst åker jag till Älmhult och till Malmö nästa och nästnästa vecka. Bortresor är det som är mest värdefullt näst crew/s.

---

Jag träffade min mama som vanligt och när vi satt och pratade om relationer relationsanarki och min (eventuella) slampighet säger hon:

- Ja, din far var en riktig horkarl.

Allt annat dumt hon säger, jag glömmer bort det .

I LOVE YOU - PÅ SVENSKA OCKSÅ

För mig är det välbekanta det som sägs smörat på engelska. I den romantiska komedin/dramat/etc. Att säga saker på engelska är som att blunda när jag säger dem och jag älskar dig verkligen till döds, mitt hjärta&min trygghet men jag kan inte säga det på svänska.

---

00.44 2007-02-22 skrev LE MONSTER:
/--/ jag har ont i min tand. ja gförstår inte varför min mamma inte vill sockra mig.

00.47 2007-02-22 skrev ypsilon:
/--/
vad, vill hon inte? ska jag ringa & läxa upp na?
/--/

00.59 2007-02-22 skrev LE MONSTER:
/---/ JA! snälla gör! /--/

01.04 2007-02-22 skrev ypsilon:
/--/
ge mig hennes nummer & jag säger följande:

hej K, det här är L, Rs fästmö du vet? jag tänkte bara prata om ett par saker, R blev väldigt sårad förstår du av att du sa att hon inte hade en frisyr, men det är snabbt avhjälpt om du betalar hennes tandläkarräkning! annars aldrig! tack för kaffet!


EAST COAST BOI SLUTS GOES WEST.

Jag kom nyss hem från GBG/Roadtrip och är så sjukt nöjd. Efter mycket gnäll om (folket i) staden i väst äntrade EAST COAST BOI SLUTS med tillägg, staden och redan på väg insåg vi att roadtrips är vår specialitet. Stereons ickefunktion kunde inte stoppa oss: Linn plockade fram högtalare till sin mobil och lika bra det. Fête var den roligaste DJ-upplevelsen på länge, vi slogs av ryktet av att vi var de som skulle se till så att göteborgsqueersen skulle ta sin slampiga sida i besittning. Jag vet inte om vi lyckas men jag hoppas. Jag är så sjukt nöjd. Gratis bensin, en bil och fler roadtrips är vad jag vill. No more, no less.

FAT KIDS NEVER FANTASIZE

Jag kör vidare i fett-teoretiserandet. Läs även Anfields och Kallocains inlägg.

Det handlar om fett. Det handlar om feta kroppar men som alltid - egentligen - om normativa kroppar. Jag har kallat det storhet, det är bättre på engelska: largeness. Det handlar om att det hamnar i - som ovanstående skriver - att positionera sig som annorlunda, sundare, bättre. Det finns så mycket personligt i att tvingas lyssna på personer som pratar om fettäcklet, som pratar om fett på ett sätt där vi ska enas i hur sjukt det är, hur äckligt det är. Läs: hur det skvalpar/dallrar/hänger.

Det finns så mycket moralism i fettet, bakom sundhetsdiskursen. Nu kommer jag inte ihåg vem som sa det/skrev det, men det handlade om hur alla alltid säger att VI FETA är sjuka(re) än smala. Att hälsan ligger i den fettlösa kroppen. Men att den här personen med all sin fett var helt frisk. Inga problem, whatsoever. Men det är inte det jag vill handla om just nu.

Så länge sundhetsdiskursen är hegemonisk är det också okej att köra över - rakt över - alla (oss) med erfarenheten av fett. Det är svårt nog att skriva det - alla OSS. Det är svårt att göra det personligt, men det är dumt att låta bli att synliggöra att vi är på riktigt. Det handlar inte om OSS, det är inte okej om VI inte är med. Att vara fet syns inte alltid. Du kan vara fetast i stan men vara underviktig. Fettpratet kontrollerar kroppen: allas kroppar. Och när en (läs: jag) sitter på random julmiddag och personer börjar valfritt samtal och alltid alltid alltid hamnar i kroppsstorlekar, det är så svårt att då säga "Jag uppskattar inte att ni pratar om fett på det här sättet. Jag är fet (för det handlar inte om att vara stor, jag hatar gradskillnaderna som ger en mer eller mindre existensberättigande), jag har alltid varit fet och jag har varit bulimisk". Det är som vilken klyscha som helst, Förstör inte festen, det här handlar inte om dig, du är inte stor - inte så stor som du tror. Uteslut mina erfarenheter, min skam, den kollektiva skammen som påförs den feta kroppen.

Jag tänker också på alla diskussioner om Feeders - feedees. Feeders matar och vinner erotisk njutning av att göra det, att se kroppen. Feedees matas och vinner erotisk njutning av att göra det. Det är så det sägs, jag har inget intresse av att tvivla på att det här handlar om subjekt som i förhållande till all form av dominans-relationer. Det är en form av submissiveness in excess. Men den kritik som når feedee/feeders-personerna handlar ofta om Att göra någon invalid, att upphetsas av att göra någon så fet att den inte kan röra sig, att den dör. Är inte det moralism?
Don Kulick (2005)  skriver om det i Fat - an antropology of an obsession och jag upplever den texten som så fri från moral. Läs den.

---

Men de har full fokus på penis...

Ingeborg Svensson, etnolog föreläser på KKI. Om läderbögar och SLM. Jag är imponerad över hens förmåga att verka helt avslappnad när hen ska berätta om jock-straps, chaps, skoputsarlådor. Istället formulerar hen SLM-bögarnas inställning till maskulinitet istället för feminitet/kvinnor så.

DEN FRAMTIDA BILDEN

Jag har glömt att säga det, och jag tänker att om jag ska vara öppen så är det öppenhet in extreme som gäller. På onsdag är det dags. Titan Television förvandlades till LUSTGÅRDEN och jag är med i det första programmet. Jag har ett otal rädslor och den första är att jag indirekt säger att jag är en tjej. Det andra är att jag ska vara swollen&stupid. Jag tror att fett-teoretiserande var det viktigaste förra veckan. Jag har fått tillåtelse att dricka så mycket sprit att jag kommer att glömma att jag någonsin varit med.

På fredag DJ:ar jag & DJ ÜBER på Klubb Fête i GBG. Jag tror att vi är på Stars 'n' bars så kom dit!

NOW U LEFT ME 2 LUV ANOTHER. FEBRUARI, AKT 3

Jag fann mig själv på Combustion i helgen. Det var det värsta den veckan, och i takt med att Februari-löftet Max två öl/gång visade sin nykterhet (it bitch-slapped me in a bad way) så blev det värre. Angående det ställes då frågan om det verkligen är värt att vara den nyktra om jag bara blir ledsen/less/sur när alla andra är fulla. Jag kanske har bevisat att jag KAN och jag tänker att det var det som var syftet.

Men iallafall: jag fann mig där och med L, min boifriend, mitt hjärta&trygghet. Jag tror att vi friade och att vi nu kommer att gifta oss. Till våren. Dagen innan var vi på Honung och raggade på ytterligare en bio-man. Jag antar att hen är sic. Jag har alltid antagit att han var köttbög - med betydelsen gillar bara köttkuk - men tänkte att det kanske nu var en fråga som vacklade. Den som ses på Honung vacklar (jag gillar det). I efterhand har jag tänkt att vi som goda queers ska anta att andra är goda queers och att vi kan ragga på personer så länge vi kan ta ett gott Nej. Nej är ändå en väldigt tydlig gräns. Vi tycker väl om gränser?


STEP, STEP UP, LIKE THAT. FEBRUARI, AKT 2

Jag hade den där Planen om det nya livet, men det gick åt helvete. Fem dagar in i februari, jag ska revidera listan och jag kommer inte att ha råd att bygga en hylljävel. Nu transkriberar jag den andra intervjun på två dagar. Jag har tystnadsplikt, men det är en elevgrupp där delar positionerar som antifeminist och att hen tycker att bisexualitet är onormalt. Jag tänker på heterosexualitet. Jag tänker på mig själv. Jag tänker på högstadiet. Och på i lördags: att jag har kallat mig brösthatare, när de/t jag hatar är mina. Jag tänker på Män. Jag kröp upp mot J på fredagens fest och viskade Men.. Män.. och J som svarar: Neeä. På lördagens fest spanade jag på Mannen Med Hunden och drog skämt om att köpa live-shows. Vad ska jag med sakerna/personerna till. Att (inte) suga kuk?

SWEET & TENDER HOOLIGAN: FEBRUARI, AKT 1.

Februar kom med stormsteg och Målen hålles inte. Igår två fester och mer sprit än två öl. Jag vet inte om en ska ha mål som är nåbara eller mål som är fantasmer. Jag fann mig i en bäddsoffa bredvid tre fantasmer, det kanske var mer värt och jag blir ju så himla sur när jag är nykter. Vad hände med de Stora Planerna? Den kollektiva livskrisen: idag handlar det om sprit och om hävdelsebehov men till vardags är de stora frågorna Klass, Kropp & Plats(tagande).