WE COULD SEND LETTERS

Jag var på en arbetsintervju och den obefintliga inneboende käckheten kompenserades med till jobbet passande klädsel (inte bara svarta kläder, proper men moveable) och jag fick gå igenom förnedrande tester. Att sortera efternamn i alfabetisk ordning på tid; att sortera vägnamn, ortsnamn, efternamn. Sedan ljög jag om huruvida jag ville gå tillbaka till akademin eller inte. Jag sa inte. Jag åkte och såg Beverly Skeggs och insåg där och då att det var just vad jag ville. Och så snart som möjligt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback