GET A LITTLE BIT CLOSER / NOW / JUST A LITTLE BIT

Jag har hamnat i en revival av gymnasiet. Jag vakar nätter och tänker på hur jag hade kramp i vaderna och vaknade flera gånger varje natt och till slut grät och somnade av utmattning. Förra året skrev jag uppsats och jobbade med Pride och hade en mer eller mindre mono relation, etc. Stressen var större och jag trodde (sic!) att jag hade battlat ångesten 4ever. Liar liar pants on fire.

Jag deltog i en intervjuundersökning: en kvalitativ studie. Det var katastrofalt men det fick mig att vilja gå in i väggen/akademin igen: ålderismuppsatsen som jag på något sätt ska få in under genus då jag inte väntar mig att någonsin vilja läsa etnologi igen (för vilket är syftet med det?). Jag vill skriva om erfarenheter av åldersskillnader i nära relationer (vänskaps amorösa a/sexuella.

Dagens ångest hamnar i liknelser med vädret. Mulet och svettigt och svalt. Totalt meningslös och dämpas med gin & tonic alt cigaretter och kuk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback